EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering är på väg – vad bör små och medelstora företag veta om det?
Europeiska unionen påskyndar den gröna omställningen genom en rad åtgärder, varav en viktig uppsättning rör lagstiftning och standarder för hållbar finansiering. Att kanalisera kapital till hållbara projekt och företag kräver en konsekvent förståelse av företagens gröna referenser och deras hållbarhetsarbete inom områdena miljömässigt och socialt ansvar samt god förvaltningssed. Hållbarhetsrapportering kallas också ofta ESG, vilket står för Environmental, Social and Governance.
EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD), som träder i kraft 2024, kommer att innebära att många nya företag omfattas av obligatoriska rapporteringsskyldigheter under de närmaste åren. Tidigare var det bara stora företag med mer än 500 anställda som var skyldiga att rapportera sin hållbarhetsverksamhet enligt direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Det uppskattas att cirka 1200 finska företag kommer att påverkas av de nya rapporteringsskyldigheterna. För att uppfylla rapporteringsskyldigheten måste två av följande tre kriterier uppfyllas: mer än 250 anställda, en omsättning på mer än 40 miljoner euro. och en balansräkning på mer än 20 miljoner euro.
Direktivet om hållbarhetsrapportering är en rättslig riktlinje för EU:s medlemsstater, som kompletteras av den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS), som för närvarande håller på att utarbetas. Standarden definierar vad och hur företag som är involverade i CSRD ska rapportera om sina miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) resultat. Syftet är att förbättra transparensen och jämförbarheten, särskilt för finansmarknaderna men även för andra intressenter i företaget.
ESRS kräver att företagen identifierar och rapporterar ekonomiskt relevanta ESG-faktorer – dvs. variabler som kan påverka företagets resultaträkning, balansräkning eller kassaflödesprognoser. Detta kallas för finansiell materialitet. Företagen måste också rapportera om de väsentliga effekter som deras verksamhet har på miljön och samhället, med beaktande av intressenternas syn på väsentlighet. Detta kallas för konsekvensmaterialitet. Utgångspunkten för ESRS-rapportering är därför utarbetandet av en dubbel bedömning och valet av relevanta ESG-indikatorer.
Effekter på små och medelstora företag
ESRS-rapporteringen kommer också att öka rapporteringskraven för små och medelstora företag, även om de inte direkt påverkas av direktivet. För företag som deltar i rapporteringen kommer det att finnas en skyldighet att kartlägga hållbarheten i deras leveranskedja mot väsentliga kriterier. Ofta är utgångspunkten en identifiering av de faktorer som är kopplade till klimatförändringen och de mål som ska ställas upp för dem. Hållbarhetsrapportering och relaterade åtgärder kan till en början verka mycket utmanande för små och medelstora företag på grund av knappa resurser. Men den erbjuder också möjligheter att sticka ut från konkurrenterna, hantera klimatförändringsrisker och hitta nya affärsmöjligheter. Det handlar inte bara om att rapportera information till intressenter, utan också om att använda den för strategiskt beslutsfattande.
esgResilience hjälper små och medelstora företag att kartlägga och analysera klimatriskerna för sin verksamhet. Utgångspunkten är att mäta och analysera utsläpp och företagens grönhet enkelt och snabbt med hjälp av branschspecifika frågeformulär i linje med internationella standarder. Om du är ett litet eller medelstort företag och behöver stöd för att förbereda dig för hållbarhetsrapportering och öka din förståelse är du välkommen att kontakta oss!