Aktuellt

Du kanske har stött på termen ”ESG” – Environmental, social, governance. Dessa tre pelare blir allt viktigare i affärsvärlden, inte bara för stora företag utan även för små och medelstora företag. Resiliens är förmågan att hantera förändringar och att omvandla utmaningar och externa kriser till möjligheter som stärker en hållbar konkurrenskraft. Idag ska vi utforska ett koncept som vinner mark: ESG-resiliens. ESG:s motståndskraft har hamnat i centrum när företagen strävar efter att möta globala utmaningar och uppnå målen för hållbar utveckling. ESG-motståndskraft avser ett företags förmåga att stå emot och anpassa sig till risker och möjligheter som härrör från ESG-faktorer. Detta innebär att man antar miljövänliga metoder eller drar nytta av affärsmöjligheter, tar socialt ansvar och tillämpar god förvaltningssed. ESG:s motståndskraft hjälper företag att förutse förändringar, reagera snabbt på krissituationer och uppnå långsiktig framgång. Tänk dig följande: Du bygger en stuga vid stranden av en vacker finsk sjö. Du skulle väl inte bara fokusera på designen? Du skulle se till att det är robust, tål hårda finska vintrar och är byggt på en solid grund. Samma tillvägagångssätt används också när det gäller företagens ESG-resiliens. Det handlar om att skapa ett företag som inte bara är lönsamt, utan också hållbart och anpassningsbart när det gäller miljöansvar, socialt ansvar och god förvaltningssed. Låt oss bryta ner detta med några exempel som ligger närmare oss. Miljömässig motståndskraft Tänk dig att du driver ett litet lokalt bryggeri som köper sitt korn från en gård i Österbotten. Vad händer om en ovanligt kall vinter eller ett skadedjursangrepp förstör din skörd? Din leveranskedja är bruten och du kan få svårt att producera öl. Det handlar om förverkligandet av miljörisker. Föreställ dig nu att samma bryggeri köper sitt korn från flera gårdar runt om i Finland. Förlusten av en skörd i ett område skulle inte påverka verksamheten på samma sätt. Vad sägs om att arbeta med gårdar som använder hållbara jordbruksmetoder för att mildra effekterna av klimatförändringarna? Detta är mer miljömässigt hållbart. Det handlar om att förutse och mildra miljörisker. Social motståndskraft Vi går vidare till social resiliens – hur ditt företag interagerar med sina anställda, kunder och samhällen. Låt oss säga att du driver ett nystartat teknikföretag i Helsingfors. Ditt team är din mest värdefulla tillgång. Om du inte investerar i deras välbefinnande och professionella utveckling kan du drabbas av hög personalomsättning, låg moral och minskad produktivitet. Å andra sidan, om du skapar en stödjande arbetsmiljö, erbjuder flexibla arbetstider och möjligheter att växa, bygger du social hållbarhet. Det är mer sannolikt att ditt team kommer att vara med dig i svåra tider, och deras motivation och produktivitet kommer att driva framgången för ditt företag. Administrativ motståndskraft Slutligen handlar god styrning om hur ditt företag sköts. Det innefattar öppenhet, etiska affärsmetoder och effektiv riskhantering. Tänk dig ett litet familjeägt möbelföretag i Lahtis. Om ett företag leds på ett transparent sätt, med tydliga roller och ansvarsområden och med fokus på etiska träinköp, bygger det förtroende hos kunder och leverantörer. Detta förtroende kan hjälpa ett företag att navigera genom utmanande tider, till exempel en plötslig ekonomisk nedgång eller en förändring i konsumenternas preferenser. God bolagsstyrning ökar därmed ett företags resiliens, dvs. dess förmåga att förändras. Sammanfattningsvis är ESG-resiliens inte bara ett modeord. Det är avgörande för din verksamhets långsiktiga framgång. Genom att ta hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsmässiga faktorer kryssar man inte bara i rutan för investerare eller kunder. Du bygger upp ett motståndskraftigt företag som kan stå emot stormar och frodas i en ständigt föränderlig affärsmiljö. Så varför inte ta en stund till att fundera över hur ni kan förbättra ert företags ESG-motståndskraft? Ditt framtida jag kanske tackar dig för det!

Hållbar finansiering stöder integreringen av ESG-metoder i företagen, men integreringen av hållbarhet i affärsverksamheten är ännu inte fullständig. Detta framgår av Jukka Honkaniemis nya DBA-doktorsavhandling. Jukka Honkaniemen DBA-doktorsavhandling undersöker hur ansvarsfrågor integreras i affärsverksamheten inom finanssektorn och hos små och medelstora företag i tre artiklar. Den första av dessa undersöker hur ESG kombineras med aktieanalys av stora företag i en svensk bank. ESG-begrepp (miljö, socialt ansvar, styrning) används framför allt av företag för att rapportera och mäta hållbarhet. I bankens pilotprojekt beräknade erfarna analytiker ESG:s inverkan på aktiekursen på ett transparent sätt som aldrig tidigare gjorts. ”Två tredjedelar av de 30 största börsbolagen i Sverige skulle ha upplevt en minskning av rekommendationspriset, en tredjedel skulle ha upplevt en ökning om ESG-frågor hade beaktats fullt ut”, säger Honkaniemi. Institutionella investerare har en unik position, enligt Honkaniemi: de kan driva marknadsutvecklingen till en ny nivå. Om aktiemäklare och analytiker får rätt incitament kommer de att kunna möta denna efterfrågan från investerarna. Den andra artikeln i DBA-översikten är en genomgång av vad befintlig forskning säger oss om förhållandet mellan ESG och finansiella resultat i små och medelstora företag.  Små och medelstora företag utgör mer än 99 % av företagen och står för mer än hälften av EU:s BNP, sysselsättning och miljöpåverkan. En grön och hållbar omställning kan inte uppnås utan de små och medelstora företagens medverkan. Det visade sig att endast 36 av de 1 600 vetenskapliga artiklar som granskades och som hade publicerats i slutet av 2020 handlade om små och medelstora företag. Endast fem studier behandlade europeiska små och medelstora företag och inga studier om finska små och medelstora företag hittades för de utvalda nyckelorden. ”I stora företag är de viktigaste ESG-frågorna branschberoende, små och medelstora företag har olika egenskaper och förutom branschen påverkas de ekonomiskt relevanta ESG-faktorerna också av kulturella och lokala sammanhang. Klimatförändringarnas roll eller ägarnas roll togs knappast upp i studierna”, beskriver Honkaniemi. Avhandlingens tredje del är en fallstudie som behandlar ett finskt små- och medelstort företag inom teknikbranschen. Intervjuerna och granskningen av annat material fokuserade på hållbarhet genom företagets strategiska styrkor och svagheter. Företaget fokuserade på sina ekonomiskt relevanta intressenter och förutsåg framtida krav i sin strategiska planering. Dessutom var hållbarhetsfrågorna starkt kopplade till företagets värdebas, vilket i sin tur återspeglade ägarens inflytande. ”Studien visade att vissa kunder hade ställt hållbarhetsfrågor till undersökningsföretaget, men att detta ännu inte hade haft någon inverkan på de faktiska affärsförhandlingarna. De flesta kunder, banker eller leverantörer hade inte tagit upp ESG-aktiviteter, men företagets planering förutsåg detta.” Honkaniemis forskning är den elfte doktorsavhandlingen som färdigställs inom Aalto EE:s DBA-program. Arbetet övervakades av professor Hanna Silvola från Hanken University och Hedon Blakaj från Aalto University. DBA följer samma tillvägagångssätt som andra doktorsavhandlingar: att producera vetenskapligt sunda och giltiga data. DBA är baserat på arbetslivet och syftar till att främja affärsmetoder. Honkaniemi arbetar i sin egen konsultfirma, som är specialiserad på att främja ansvarsfulla affärsmetoder inom företags- och finanssektorn. Innan han startade sitt eget företag hade han en lång karriär som chef på internationella banker.  ”Avhandlingen är av stor betydelse för mitt arbete, den breddar och fördjupar mina kunskaper. Företaget jag grundade konsulterar och hjälper finansiärer och företag med att strukturera och implementera ESG-temat. Mitt andra företag syftar till att ge banker och finansiärer rätt information om små och medelstora företags ESG-risker och att få små och medelstora företag så delaktiga som möjligt i den gröna omställningen”, säger Honkaniemi. Aalto-universitetets handelshögskola granskar Jukka Honkaniemis DBA-avhandling ”Money Matters: Essays on Sustainable Finance and the Institutionalization of ESG” tisdagen den 6.6.2023 kl. 14.00 på Aalto-universitetet i Tölö, Osipow Auditorium. Disputationen kommer att hållas på engelska. Professor Sami Vähämaa från Vasa universitet kommer att agera som opponent och Mikko Laukkanen, akademisk direktör för Aalto EE, som custos.

EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering är på väg – vad bör små och medelstora företag veta om det? Europeiska unionen påskyndar den gröna omställningen genom en rad åtgärder, varav en viktig uppsättning rör lagstiftning och standarder för hållbar finansiering. Att kanalisera kapital till hållbara projekt och företag kräver en konsekvent förståelse av företagens gröna referenser och deras hållbarhetsarbete inom områdena miljömässigt och socialt ansvar samt god förvaltningssed. Hållbarhetsrapportering kallas också ofta ESG, vilket står för Environmental, Social and Governance. EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD), som träder i kraft 2024, kommer att innebära att många nya företag omfattas av obligatoriska rapporteringsskyldigheter under de närmaste åren. Tidigare var det bara stora företag med mer än 500 anställda som var skyldiga att rapportera sin hållbarhetsverksamhet enligt direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Det uppskattas att cirka 1200 finska företag kommer att påverkas av de nya rapporteringsskyldigheterna. För att uppfylla rapporteringsskyldigheten måste två av följande tre kriterier uppfyllas: mer än 250 anställda, en omsättning på mer än 40 miljoner euro. och en balansräkning på mer än 20 miljoner euro. Direktivet om hållbarhetsrapportering är en rättslig riktlinje för EU:s medlemsstater, som kompletteras av den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS), som för närvarande håller på att utarbetas. Standarden definierar vad och hur företag som är involverade i CSRD ska rapportera om sina miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) resultat. Syftet är att förbättra transparensen och jämförbarheten, särskilt för finansmarknaderna men även för andra intressenter i företaget. ESRS kräver att företagen identifierar och rapporterar ekonomiskt relevanta ESG-faktorer – dvs. variabler som kan påverka företagets resultaträkning, balansräkning eller kassaflödesprognoser. Detta kallas för finansiell materialitet. Företagen måste också rapportera om de väsentliga effekter som deras verksamhet har på miljön och samhället, med beaktande av intressenternas syn på väsentlighet. Detta kallas för konsekvensmaterialitet. Utgångspunkten för ESRS-rapportering är därför utarbetandet av en dubbel bedömning och valet av relevanta ESG-indikatorer. Effekter på små och medelstora företag ESRS-rapporteringen kommer också att öka rapporteringskraven för små och medelstora företag, även om de inte direkt påverkas av direktivet. För företag som deltar i rapporteringen kommer det att finnas en skyldighet att kartlägga hållbarheten i deras leveranskedja mot väsentliga kriterier. Ofta är utgångspunkten en identifiering av de faktorer som är kopplade till klimatförändringen och de mål som ska ställas upp för dem. Hållbarhetsrapportering och relaterade åtgärder kan till en början verka mycket utmanande för små och medelstora företag på grund av knappa resurser. Men den erbjuder också möjligheter att sticka ut från konkurrenterna, hantera klimatförändringsrisker och hitta nya affärsmöjligheter. Det handlar inte bara om att rapportera information till intressenter, utan också om att använda den för strategiskt beslutsfattande. esgResilience hjälper små och medelstora företag att kartlägga och analysera klimatriskerna för sin verksamhet. Utgångspunkten är att mäta och analysera utsläpp och företagens grönhet enkelt och snabbt med hjälp av branschspecifika frågeformulär i linje med internationella standarder. Om du är ett litet eller medelstort företag och behöver stöd för att förbereda dig för hållbarhetsrapportering och öka din förståelse är du välkommen att kontakta oss!

I våras antog Europaparlamentet en reform av EU ETS som en del av paketet ”Fit for 55 in 2030”, EU:s plan för att minska utsläppen av växthusgaser med 55% till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Handeln med utsläppsrätter är en av hörnstenarna i EU:s klimatpolitik och sätter ett tydligt pris på utsläppen från företag inom de sektorer som omfattas av systemet, vilket uppmuntrar företagen att minska sina utsläpp. I och med reformen kommer ett nytt separat ETS II för bränsleanvändning inom vägtransporter och separat uppvärmning av byggnader att träda i kraft 2027. Reformen kommer att skjutas upp till 2028 om energipriserna förblir exceptionellt höga. Vad innebär detta i praktiken? Aktörerna i systemet för handel med utsläppsrätter är bränsledistributörer, så reformen kommer att påverka små och medelstora företag som en potentiell kostnadsökning. Om några år kommer därför företag inom vägtransport- och fastighetssektorn att drabbas av effekterna av det nya systemet för handel med utsläppsrätter. Den högre kostnaden för att använda fossila bränslen är naturligtvis avsedd att uppmuntra en övergång till mindre utsläppsintensiva energikällor. Det är därför viktigt att företag inom dessa sektorer försöker förutse framtiden för sin miljöverksamhet och integrera hållbarhet i sin affärsstrategi senast nu. För att uppnå målen i klimatpaketet ”Fit for 55” krävs ambitiösa åtgärder och att man håller ett öga på horisonten. Eftersom 99 procent av företagen i EU är små och medelstora företag och dessa står för 63 procent av utsläppen från EU:s företagssektor, är det viktigt att involvera små och medelstora företag i den gröna omställningen för att uppnå EU:s klimatmål. EU utvecklar incitament för en mer hållbar affärsutveckling och en grön omställning, särskilt inom utsläppsintensiva sektorer. Förutom systemet för handel med utsläppsrätter är EU:s taxonomi, klassificeringssystemet för hållbar finansiering, ett bra exempel på detta arbete. Även om den ökade regleringen i detta skede inte kommer att påverka de små och medelstora företagen direkt, kommer effekterna att nå dem via bankernas och de större företagens värdekedjor. En ambitiös affärsstrategi för hållbar utveckling kommer också att vara en konkurrensfördel för små och medelstora företag i framtiden och en viktig del av kostnads- och riskhanteringen. För att anpassa sig till förändringar i affärsmiljön är det framför allt viktigt att förstå vilka risker och hot som förändringar i miljön och samhället innebär för verksamheten, och vilken inverkan verksamheten har på miljön och samhället. Det första steget är att analysera er egen klimatriskprofil, med utgångspunkt i en inventering av utsläpp och verksamhetens grönhet. Du kommer då att kunna planera din framtida verksamhet baserat på klimatriskprofilanalysen. Är du entreprenör eller chef för ett litet eller medelstort företag och vill veta mer om utsläppsinventeringar, miljöanpassning av din verksamhet, bedömning av klimatrisker och utveckling av en hållbar affärsstrategi? Kontakta esgResilience-teamet, vi hjälper dig gärna.